FÖRSVARSMAKTEN VERKAR FÖR FRED OCH FRIHET
Försvarsmakten ska, enligt Regeringens försvarspolitiska inriktning, bidra till målen för vår säkerhet och målen för det militära försvaret genom att enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer lösa följande uppgifter:
upprätthålla tillgänglighet i fred samt beredskap för intagande av höjd beredskap för att kunna förebygga och hantera konflikter och krig, skydda Sveriges handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning och, om det krävs, försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp,
främja vår säkerhet genom deltagande i operationer på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet,
upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och, i enlighet med internationell rätt, värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta, och med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov.
Sverige har idag en säkerhetspolitik som bygger på att Sverige solidariskt tillsammans med andra avvärjer hot mot fred och säkerhet i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer.
Sveriges riksdag har dock fattat beslutet att inte förhålla sig passiv om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Sverige förväntar sig att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd. Målet för Försvarsmakten ska var att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet.
Försvarsmaktens engagemang i internationella fredsfrämjande insatser syftar ytterst till att bidra till att upprätthålla internationell fred och säkerhet och därmed underlätta en rättvis och hållbar global utveckling.
PERSONALFÖRSÖRJNING MED PLIKT samt frivilligt anställda
Dessa mål och åtaganden kräver därför en försvarsmakt som omedelbart kan sättas in, varhelst det behövs. Genom hög operativ tillgänglighet och flexibilitet kan Försvarsmakten möta kriser och konflikter, även då de uppstår med kort varsel.
Den återinförda skyldigheten för totalförsvarspliktiga att fullgöra mönstring respektive militär grundutbildning blir ett komplement till Försvarsmaktens frivilliga personalförsörjning. Intresse och motivation kommer även fortsatt att vara avgörande vid värdering av individers lämplighet.
Lagen om totalförsvarsplikt gäller lika för både kvinnor och män efter ett riksdagsbeslut 2010.
Skillnaderna för Försvarsmakten blir små. Krav, tester och utbildning förändras inte, men de genomförs efter den 1 januari 2018 med stöd av lag och förordning om totalförsvarsplikt istället för förordning om frivillig militär grundutbildning.
Frivillighet och plikt kompletterar varandra där proportionerna avgörs av det totala personalbehovet. Inledningsvis kommer en mycket liten del av en åldersklass få möjligheten att genomföra militär grundutbildning. På så sätt liknar det omständigheterna som rådde före 2010, men med skillnaden att Försvarsmakten nu också har, och fortsätter att rekrytera och anställa, soldater och sjömän.
All militär grundutbildning genomförs på samma villkor.
Initialt ligger den årliga utbildningsvolymen på nivån 4 000 personer per år, varav cirka 1 500 kommer att tas ut via beredskapsunderlaget, ett webbaserat frågeformulär som Rekryteringsmyndigheten skickar ut till alla under det år de fyller 18.
Den större delen söker sig frivilligt mot en anställning eller avtal, prövas, och blir sedan inskrivna till militär grundutbildning. En mindre del kallas till mönstring direkt ur beredskapsunderlaget.
En godkänd utbildning ger samma behörighet för en anställning inom samma typ av befattning som man utbildats till, avtal med Hemvärnet eller fortsatt officersutbildning. Det spelar ingen roll om man blir kallad till mönstring eller söker sig frivilligt till grundutbildningen.
De första som berördes av förändringen var de som är födda 1999. De fick möjlighet att uttrycka intresse för grundutbildning i beredskapsunderlaget under våren 2017.
Försvarsmaktens insatsorganisation
Försvarsmaktens huvuduppgift är förmågan till väpnad strid och organiserad i ett antal försvarsmaktsgemensamma förband samt i marinen, armén och flygvapnet, vilka var och en är utformade för strid i de tre fysiska miljörena hav, mark respektive luft. Inom marinen finns dock amfibiekåren som på grund av sin amfibiska förmåga är anpassad för väpnad strid både på vatten, under vatten och på land.
Försvarsmakten i samhället
Under många år har man i Sverige haft allmän plikt att fullgöra militärtjänst under en tid var värnplikten vilande och militärtjänstgöring frivillig. Försvarsmakten var, eftersom en så stor del av landets befolkning låg i det militära under en tid av sitt liv, en integrerad del av samhället. Än idag känner de allra flesta någon som tjänstgör i försvarsmaktens insatsorganisation eller någon av hemvärnets 40 bataljoner. Fr.o.m. 2019 utbildas >4 000 personer årligen.
