INTERVJU MED CECILIA WIDEGREN VICE ORDFÖRANDE I RIKSDAGENS FÖRSVARSUTSKOTT OCH FÖRSVARSBEREDNINGENS ORDFÖRANDE

 

Ytterst är alla svenska stridskrafter ett säkerhetspolitiskt verktyg vars förmågor och uppgifter bestäms av Sveriges riksdag. För att få en bättre bild av hur arbetet med att bestämma dessa uppgifter och förmågor ser ut, träffade Tidningen Kustjägaren Cecilia Widegren, vice ordförande i Försvarsutskottet, tillika alliansgruppledare och Försvarsberedningens ordförande.

 

En genomläsning av Cecilias CV ger intrycket av en person som tar terräng med “högsta möjliga” och mötet med Cecilia i egen person bekräftar den bilden. 

 

”Du kanske undrar varför jag läser Tidningen Kustjägaren? Jag läser många tidningar med anknytning till Försvarsmakten och däribland Kustjägaren som jag tycker skiljer sig lite från andra tidningar då den har många mer ingående artiklar.” 

 

”I min roll som ledare för alliansen samordnar jag vårt riksdagsarbete kring försvarsfrågor, och leder även samtalen som vi för med de delar av oppositionen vi samarbetar med i försvarsfrågor, dvs. Socialdemokraterna och/eller Miljöpartiet.” 

 

”Försvarsutskottet har två stående sammankomster inbokade varje vecka där ledamöterna träffas för att bl.a. behandla de förslag som kommer från Regering eller Riksdag. De behandlade förslagen lämnas efter beredning sedan till Riksdagens kammare för debatt och beslut.” 

 

Försvarsmaktens inriktning styrs av ett årligt regleringsbrev från Regeringen och av den av Riksdagen beslutande försvarsbudgeten. I slutet av varje mandatperiod fattas även ett s.k. försvarsbeslut som styr Försvarsmaktens inriktning på ett mer övergripande sätt under de nästkommande fyra åren. Nästa försvarsbeslut kommer 2015 och försvarsminister Karin Enström håller just på att tillsätta den försvarsberedning som fungerar som forum för diskussionen mellan Regering och Riksdag i regeringens arbete med att ta fram ett förslag till nästa försvarsbeslut. 

 

Försvarsmakten granskas kontinuerligt av bl.a. Riksrevisionen men det är egentligen inte förrän nyårsafton 2014 som det står klart i vilken omfattning ÖB har levererat mot förra försvarsbeslutet. 

 

”Sverige har en bred politisk process där många parter har möjlighet att påverka ett beslut flera gånger under beslutsprocessen vilket kanske rundar av hörnen på besluten men å andra sidan underlättar det efterföljande genomförandet av beslutet.” 

 

”När jag för ett par år sedan fick frågan om att leda alliansens arbete i Försvarsutskottet, hade jag tidigare bl.a. varit gruppledare i Socialutskottet och jobbat med socialpolitiska frågor som är relativt kortsiktiga. Men i Försvarsutskottet arbetar vi med långsiktiga frågor som nationell säkerhet och trygghet. Saker som de flesta tar för självklara, men som bl.a. är ett resultat av långsiktigt politiskt arbete.” 

 

- Hur ofta har du möjlighet att träffa soldater och sjömän ute i verksamheten? 

 

”Jag träffar soldater och sjömän från olika delar av Försvarsmakten varje vecka. Både under insats och övning. Ibland är det jag som tar initiativet, ibland förbanden själva. Vissa är mer aktiva än andra.” 

 

- Är det något av dessa möten som inspirerat dig extra mycket? 

 

”Veterandagen gjorde ett djupt intryck på mig. Det känns viktigt att hedra de enskilda individer som riskerat mycket, och kanske fått betala ett högt pris, för vår och andras säkerhet. Jag tycker att vi borde göra Veterandagen ännu större. Fler från bl.a. Riksdagen d v s företrädare från svenska folket borde vara där.” 

 

”Men även att besöka Afghanistan och uppleva verkligheten där gjorde ett stort intryck på mig. Det är svårt att sätta sig in i situationen utan att ha varit där själv. Jag vet att ett besök av politiker tar i anspråk resurser för att hantera säkerheten o.s.v. men tror ändå att det är viktigt att vi som jobbar med försvarsfrågor i Riksdagen får möjlighet att se Försvarsmaktens verklighet med våra egna ögon.” 

 

Cecilia har nyligen blivit utsedd till ordförande för den svenska NATO-delegationen i NATO:s parlamentariska församling där Sverige har fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. 

 

Även om Sverige inte är med i NATO så deltar Sverige i flera NATO-ledda insatser t.ex. i Afghanistan och Kosovo. Medlemskapet i EU innebär även att Sverige ingår i en politisk allians, där medlemsländer tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Sverige har förklarat att landet inte kommer förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Samtidigt förväntar sig Sverige att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. 

 

Eftersom de flesta EU-länder är medlemmar i NATO, måste Sverige kunna samarbeta med NATO för att i praktiken kunna ge och ta emot militärt stöd till andra EU-länder och nordiska länder. 

 

”Den säkerhetspolitiska utvecklingen påverkar inriktningen av det militära försvaret och den civila förmågan. Den insatsorganisation som vi bygger är relevant i landet, i närområdet och utom närområdet för att värna Sverige och svenska intressen.” 

 

”Målen för försvarspolitiken är nya och uttrycker att vi bygger säkerhet tillsammans med andra och att försvarspolitiken tillförs ett nytt närområdesperspektiv, dvs. utifrån de nordiska länderna och länderna kring Östersjön.” 

 

- Slutligen, hur skulle du vilja sammanfatta Försvarsmaktens uppgift? 

 

”Målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet.” 

 

Harald Hynell