Redaktionen för Kustjägaren hälsade på vår marinchef konteramiral Jens Nykvist. Vi började med ett litet allmänt samtal om utvecklingen av ytstridsfartyg och lite tyngre marina system genom att konstatera att som läget är nu finns det ingen brist på lediga namn på fartygen eller vapensystemen. Det kan verka som liten sarkastisk början men faktum är att det kanske inte alls är en så missvisande beskrivning av den verklighet som råder.
Det får oss att raskt att oss in på de områden som redaktionen gärna vill få en djupare inblick i. Det handlar om marinens situation inför och under försvarsberedningens arbete och det betänkande som kommer i maj. Det handlar också om marinledningens flytt till Muskö och läget i Marinen rent generellt. Varför inte börja bakifrån med det som vi skulle kunna kalla för här- och nu-perspektivet. Med de ekonomiska tillskott som beslutades innan jul kommer Marinen att uppfylla den politiska beställningen som finns inom nuvarande försvarsbeslut. Konteramiral Jens Nykvist berättar vidare att förbanden kommer att öva enligt plan – alltså så mycket som det bara är möjligt. Läget vad gäller övningsverksamheten ser positivt ut! Det märks också på förbanden som fortsatt har en hög ambitionsnivå och mycket bra stämning. Marinchefen bekräftar den bilden och säger att det också är hans uppfattning vid de tillfällen då han besöker verksamheten på förbanden. Konteramiral Jens Nykvist understryker också att detta är något som är viktigt att vidmakthålla, speciellt i en situation där Försvarsmakten och Marinen förväntas att minst bibehålla sin förmåga och i ett framtida perspektiv öka förmågan. Har finns också en stark koppling till möjligheten att behålla duktig personal och kunna förmedla ett intressant yrkesval i rekryteringsarbetet.
Konteramiral Jens Nykvist bekräftar generaldirektörens uppfattning att det är god precision i rapportering och hanteringen av ekonomin. Den nationella verksamheten har stor plats men innebär i dag också att samarbetet med Finland omfattar nära 90 procent av denna verksamhet. Det är med andra ord en normalbild i det dagliga arbetet. Marinen deltar kontinuerligt i internationella övningar. Nu närmast är det den internationella övningen Baltops som genomförs i sommar. Baltops innehåller bland annat landstigning av runt 3000 marinsoldater på Skånekusten. Övningen leds av chefen för USA:s 2:a Flotta.
Amfibieregementet deltar inte i Baltops. De är i Finland under samma period och deltar i övningen Shallow Water. Det kanske illustrerar situationen med en enda amfibiebataljon. Konteramiral Jens Nykvist berättar också att tendensen är att antalet värnpliktiga och då främst till amfibieregementet kommer att öka.
Hela stridsbåtssystemet behöver förnyas med början inom en tio- till femtonårsperiod.
Foto: Olle Neckman.
Verklighetens två sidor
Den militära förmågan bygger på två sidor där den andra sidan är materielanskaffning för att kunna vidmakthålla och skapa de förmågor som uppdragsgivaren (samhället) beställer. Det handlar i stora drag om framtida beslut, där framtiden inte alltid ligger så långt bort. Just nu pågår det som kan sägas vara normal materielomsättning som exempelvis bygget av ett 20-tal nya stridsbåtar och livstidsförlängning av några av de tyngre marina systemen som exempelvis förlängning och modernisering av ubåten Gotland.
Marinchefen har samma uppfattning som de övriga företrädarna för försvarsledningen och vapenslagen uttrycker. Här handlar det om långsiktighet för att kunna undvika att vi tappar i förmåga och i förlängningen att vi får möjlighet att bygga den förmåga som omvärldsläget kräver. Konteramiral Jens Nykvist bekräftar också den bild som vi tidigare givit att Marinen har stora och viktiga vapensystem som faller för åldersstrecket och når sin tekniska livslängd under perioden 2026–2030. Det betyder att omsättning av viktiga system eller tillförsel av nya system kommer att ske efter den period som kommande försvarsbeslut omfattar. Konteramiral Jens Nykvist understryker vikten av en mer generell inriktning efter perioden för ett nytt försvarsbeslut 2020–2025.
Rent konkret finns några talande exempel som marinens patrullfartyg, de äldre korvetterna, i stort sett hela stridsbåtsparken, svävare, trossfärjor, utbildningsfartyg och underhållsfartyg. Det är onekligen rätt mycket som måste ersättas för att vidmakthålla dagens förmåga och till det ska läggas en nödvändig förmågeutveckling. Ska Marinen behålla motsvarande volym av stridssystem behövs beslut i dag eftersom tunga och viktiga moderna marina system tar tid att få fram. Det finns givetvis möjlighet att hitta genvägar i processen men erfarenheten visar att genomsnittstiden för anskaffning ligger runt tio år. De tidigare försvarsbesluten som mer haft inriktning av neddragning har också inneburit att många av systemen livstidsförlängts ett antal gånger. Det är i sig en bra metod för att upprätthålla vår förmåga men det har också inneburit att det omedelbara behovet av att förnya vapensystemen har tornat upp sig och omfattar stora delar av Marinen. Ytterst är det givetvis de ekonomiska ramarna som styr och får vi tro Statskontorets rapport så tycks systemet i dag bygga på en ambitionsnivå som är högre än den ekonomiska tilldelningen. Konteramiral Jens Nykvist säger att han är införstådd med att en del av besluten kring marinens framtida förmåga kommer att styras av ekonomin. Det är helt enkelt den verklighet vi lever i.
Från redaktionen understryker vi att det inte förändrar behoven av tillskott för att med militära medel bidra till att göra Sverige säkrare. Vi är helt beroende av en öppen sjöfart för vår försörjning och våra kustområden utgör den yttersta gränsen till den omvärld som vi inte har militära samarbetsavtal med.
Fokus på den väpnade striden
Det finns också ett starkt fokus på den väpnade striden i det offentliga samtal som förs kring Försvarsmakten. Vi kustjägare vet att det är viktigt att ha stor förmåga till underrättelseinhämtning även i tillstånd av fred eller begynnande underliggande konflikt. Konteramiral Jens Nykvist menar att det ofta kommer bort i debatten att hela Marinen gör stor nytta i alla skeden. Det sker dagligen genom att våra ytstridsfartyg syns på vårt territorialhav och deltar i internationella övningar. I ett skede före en väpnad konflikt är Marinens förmåga avgörande för att säkra och övervaka sjötrafik och försök till att gömma vapensystem eller etablera baser i våra kustområden. Den avskräckande tröskeleffekt en vital marin bidrar till kan inte underskattas. Den bidrar i bästa fall till att en potentiell angripare avhåller sig från att angripa oss och i sämsta fall skapar vi tid för våra landbaserade förband att mobilisera. Vår närvaro på havet är också viktig för att ta reda på om vi möts av vän eller fiende. I en situation av gråzon är fartyg den bästa plattformen.
Situationen med ytstridsfartygen är bekymmersam. Foto: Försvarsmakten.
Konteramiral Jens Nykvist säger också att i detta sammanhang är hans största prioritet ytstridsfartygen. Det ska också sättas i perspektivet av att det redan finns beslut om utbyggnad av undervattenssystem. Konteramiral Jens Nykvist menar till och med att situationen med ytstridsfartygen är bekymmersam. Det är en utmaning att få fram system som passar vår marina miljö och som säkerställer kravet på säker försörjning inte minst i ett gråzonsläge. Konteramiral Jens Nykvist menar att vi borde gå vidare med nästa generation av Visby-korvetter. Den volym vi har i dag betyder att vi i allt för stor utsträckning måste prioritera var vi kan verka. Det gäller även det faktum att vi bara har en amfibiebataljon. Vår marina handlingsmöjlighet är starkt beskuren.
Här återkommer vi till exemplet med en utveckling av Visby-korvetter. Konteramiral Jens Nykvist menar att det finns många fördelar att utnyttja den evolutionära utvecklingen. Vi har ett tungt marint system som i grunden fungerar bra. Det är dessutom skalbart och utvecklingsbart. Vi kan använda mycket av det som finns och är utvecklat för att hålla nere kostnaden. Vi får en personalkader som är förtrogen med systemens grund och som lätt kan lära sig de utvecklade systemen. Det går att utnyttja halvtidsmodifieringen av Visby för att utveckla nästa generation korvetter. Det går att spara pengar på samordnade inköp till standardiserade systemdelar. Med en mer långsiktig planering kan man lägga större order på avrop och på så sätt få ner priset. Även om man gör nästa version av Visby något större medför det inga egentliga investeringar i extern infrastruktur. Det går att använda befintliga kajer med de anordningar som fartygen behöver. Ett skalbart system som Visby betyder också att vi har mycket långlivade marina resurser. De går att hålla fartygen i drift i 40 år och med standardiserade och lika system är det enklare att bemanna. Över tid blir kostnaden mindre eftersom löpande och standardiserat underhåll på lika system är billigare än att underhålla flera olika system.
Från redaktionen har vi dessutom uppfattat det som att denna situation inte riktigt har fått fotfäste hos våra politiker och den breda allmänheten. Konteramiral Jens Nykvist säger att han har uppfattat det som att det finns en bristande förståelse för hur vital sjöfarten är för Sverige.
Amerikanska marinsoldater landstiger under övning Baltops.
Foto: Alexander Karlsson/Combat Camera/Försvarsmakten
Trovärdighet
Det handlar också om en trovärdighetsfråga mot de nationer som vi har försvarssamarbeten med. Vill vi ha hjälp i en kris eller krigssituation, civilt som militärt, är det viktigt att vi har skapat egen förmåga. Inte minst för att bidra till skyddet av dem vi ska samarbeta med. Kan vi inte ge det skyddet är det tveksamt om vi får den hjälp vi behöver. Det har givetvis också ett omvänt perspektiv när det gäller vår förmåga att hjälpa andra. Dessutom betyder en konflikt i närområdet att våra partners sannolikt är upptagna med egen verksamhet och måste göra egna prioriteringar.
Försöker man sammanfatta denna del av samtalet kan vi konstatera att vi har en fantastisk förmågebredd men vi har ett grunt djup. Det saknas helt enkelt numerär för att kunna upprätthålla den säkerhet vi behöver. Personalen gör en fantastisk insats men vi saknar uthållighet och vi kan inte vara på allt för många platser samtidigt.
Tanken på att skapa en amfibiebataljon på Västkusten ligger fast. Det får stor betydelse för möjligheten att säkra försörjning av Sverige genom hamnarna på Västkusten. Det får också positiv inverkan på möjligheten att rekrytera. Amfibie är populärt!
Marinledningen ska flytta till Muskö. De kommer att ske under sommaren säger konteramiral Jens Nykvist. Det är positivt att samla marinstaben på en plats nära ett av förbanden. Det kommer att underlätta arbetet. Avståndet mellan insatsdelen och produktionsdelen minskar och bara känslan av att få andas sjöluft kommer att bidra till effektiviteten. Till detta kommer också den personal som överförs från FMV. Den marina helheten blir väldigt stark på Muskö.
Rent organisatoriskt för säkerhet och underhåll kommer Muskö att ingå i Haninge garnison. Det finns tankar på att Muskö ska bli en egen garnison men det finns inga beslut ännu. Det betyder att marinchefen med stab hänger på chefen Amf1 för mat och potatis, sjukvård och säkerhet med mera.
Vi tackar konteramiral Jens Nykvist för ett trevligt samtal och vi kommer, som vi sagt till övriga chefer, att knacka på dörren när vi har fått se resultatet av försvarsberedningens betänkande.
Olle Neckman
Jägarkapten
Mårten Granberg
Örlogskapten